Livet tar sina egna vägar ibland
Igår, på jobbet, mellan lektioner och förberedelser, hann jag få svar från folkuniversitetet angående CAE, som för övrigt började i måndags. Jag missade alltså första tillfället men de tyckte att jag kunde prova CPE istället, vilket är en svårare kurs om jag ville ha en utmaning. Nu ville jag kanske inte det men då jag fick prova en gång tänkte jag att jag skulle göra det. När jag sedan fick veta att kursen började samma kväll tänkte jag att jag skulle leva farligt och åka dit även om jag inte var förberedd, inte hittade och trots att jag hade utvecklingssamtal till långt in på eftermiddagen, vilket skulle medföra att jag skulle bli försenad.
Sagt och gjort, lämnade bilen vid närmsta tågstation, inhandlade en remsa och en macka, som jag åt på pendel in till stan. In på tunnelbanan, steg av vid rätt hållplats, hittade rätt uppgång (sjutton vad svårt det ska vara att hitta rätt i Stockholms tunnelbana!) men sen stod jag som ett fån mitt på Sveavägen och visste inte var jag var (eller jo, på ett underfär) eller vart jag skulle. Det var väl bara att fråga (jag kan ju språket) och så hittade jag i alla fall vägen. Så klart tog jag fel väg men till slut, en kvart försenad, hittade jag rätt ställe och rätt sal.
Jättebra kurs! Jag kände mig uppåt, uppfriskad och värdefull att jag hade gjort detta för mig själv trots att kursen kostar en helvetes massa pengar. En del saker kan jag men andra måste jag öva på. Jag ska inte ta själva tentan eller provet för att få ett cambridge diploma för jag vet inte riktigt vad jag ska ha det till. Dessutom kostar det 1750kr bara själva provet. Inte för att jag är snål men kursen kostar nästan dubbelt så mycket och man måste betala in provavgiften om två veckor. En annan gång kanske.
Så hipp som happ har jag alltså börjat på en kurs som jag har velat gå länge men inte riktigt tagit tag i och nu sitter jag med läxa och har skickat in min första writing assignment. Gud vad roligt det är att bli bedömd och få konstruktiv kritik, tror jag. Jag har inte fått något svar än :-) Om texten faller läraren på läppen kanske jag till och med publicerar den här om jag vågar. hihihi
Ha det gotteligott gott
Sagt och gjort, lämnade bilen vid närmsta tågstation, inhandlade en remsa och en macka, som jag åt på pendel in till stan. In på tunnelbanan, steg av vid rätt hållplats, hittade rätt uppgång (sjutton vad svårt det ska vara att hitta rätt i Stockholms tunnelbana!) men sen stod jag som ett fån mitt på Sveavägen och visste inte var jag var (eller jo, på ett underfär) eller vart jag skulle. Det var väl bara att fråga (jag kan ju språket) och så hittade jag i alla fall vägen. Så klart tog jag fel väg men till slut, en kvart försenad, hittade jag rätt ställe och rätt sal.
Jättebra kurs! Jag kände mig uppåt, uppfriskad och värdefull att jag hade gjort detta för mig själv trots att kursen kostar en helvetes massa pengar. En del saker kan jag men andra måste jag öva på. Jag ska inte ta själva tentan eller provet för att få ett cambridge diploma för jag vet inte riktigt vad jag ska ha det till. Dessutom kostar det 1750kr bara själva provet. Inte för att jag är snål men kursen kostar nästan dubbelt så mycket och man måste betala in provavgiften om två veckor. En annan gång kanske.
Så hipp som happ har jag alltså börjat på en kurs som jag har velat gå länge men inte riktigt tagit tag i och nu sitter jag med läxa och har skickat in min första writing assignment. Gud vad roligt det är att bli bedömd och få konstruktiv kritik, tror jag. Jag har inte fått något svar än :-) Om texten faller läraren på läppen kanske jag till och med publicerar den här om jag vågar. hihihi
Ha det gotteligott gott
Kommentarer
Trackback
